en blogg från Nelson Garden
Publicerat: 2020-03-31

Hitta hälsan i din odling

Vi är många som trivs och mår bra av att greja i trädgården eller med våra växter. Det finns dessutom forskning som stödjer det där vi alla känner; att naturen gör gott.

Text: Thérése Larsson Foto huvudbild: Peter Carlsson

En viktig förklaring till att trädgårdsaktiviteter har stora hälsoeffekter är sannolikt att de ger både psykisk, social och fysisk stimulans. Det har bland annat forskningsarbete vid Sveriges lantbruksuniversitet i Alnarp visat. Du som grävt i trädgårdslandet och kånkat fulla vattenkannor kan säkert intyga att pysslandet kan kännas avkopplande och ge både muskler och stretch. Och att byta arbetsplatsens klädkoder mot oömma arbetskläder, spirande grönska dofter, kvittrande fåglar och vindar kan onekligen även få pulsen att gå ner.

Person som gräver i jorden med en handspade.
Mår du bra av att gräva i jorden? I så fall är du inte ensam! Foto: Lovisa Back

Naturligt lyckopiller

Jorden sägs dessutom vara ett naturligt lyckopiller då den innehåller antidepressiva egenskaper i form av mycobacterium vaccae – en bakterie som vid studier på djur tycks vara ångestdämpande. Att supa in dofter och att pyssla med plantor kan även få såväl tankar som stress att skingras, och kombinationen av mindre stress och rörelse stärker hjärtat och minskar risken för hjärtattack samt stroke. Att vistas i friska luften under bar himmel sägs även öka den viktiga halten av D-vitamin.

Eivor och Josefin Gavie på Lilla Hälsoträdgården.
Lilla Hälsoträdgården driver Eivor och Josefin Gavie Grön Rehab och har vårdavtal med Region Halland. Trädgårdsarbete används som terapi, bland annat inom Region Halland och vid privata företag över hela landet. Vid Alnarps Rehabiliteringsträdgård har man noterat att hälsoeffekterna delvis handlar om att odlingen är kravlös och inte prestationsbaserad. Foto: Lovisa Back

Naturen som rehab

Människan har länge använt natur och trädgård för att hämta kraft efter utmattning och sjukdom. De äldsta kända rehabiliteringsträdgårdarna är 3000 år gamla. På Alnarps Rehabiliteringsträdgård vid Sveriges Lantbruksuniversitet bedrivs sedan 2002 forskning på naturbaserad rehabilitering som visat sig rymma en mängd olika hälsofrämjande och läkande egenskaper. Anna María Pálsdóttir har forskat där sedan 2007 med fokus på tre grupper; individer med stress, individer som lider av mental trötthet och nyanlända. Inom kort ska en studie starta med fokus på cancerpatienter. 
– Hälsan är individuell men utifrån de studier jag varit delaktig i känner jag mig övertygad om att naturen kan bidra till återhämtning vid såväl psykisk som fysisk återhämtning, säger Anna Maria Pálsdóttir.

Ett helt annat kapitel inom hälsa är naturläkekonsten, där röllika anses hjälpa mot det mesta. Huruvida det stämmer låter vi vara osagt, det är dock en ljuvlig blomma vars skönhet höjer humöret hos alla blomsterdyrkare. Foto: Lovisa Back

Bra även inomhus

Det finns positiva effekter av odling även inomhus. Inte minst då växterna renar luften. På slutet av 80-talet letade den amerikanska rymdfartsorganisationen Nasa efter sätt att avgifta luften i sina rymdstationer och genomförde en studie för att komma fram till de mest effektiva sorterna. Rumsväxter i slutna system har nämligen visat sig minska halten av flyktiga organiska ämnen i luften. Oönskade ämnen absorberas av växterna via bladen och förs vidare ner till mikroberna vid växtens rötter som i sin tur bryter ned toxinerna. Findadelpalm, rosenkalla och guldpalm är några av de växter som nämns.

Forskare vid Drexel’s College of Engineering menar dock att det krävs minst fem växter per kvadratmeter för att uppnå samma renande egenskaper som en ventilationsanläggning. Trångt, javisst, men för den som gillar grönska så kan det ju onekligen vara ett bra argument för att förverkliga eventuella djungeldrömmar.

En hand som håller i bladet på en guldpalm.
Rumsväxters luftrenare egenskaper må vara begränsade, men visst ger de en känsla av friskhet och liv till ett rum! Foto: Lovisa Back
Gummistövelbeklädd sko som plöjer med en grep.
När du plöjer ner gröngödslingsväxter tillför du näring och förbättrar jordens struktur – och får en dos motion på köpet. Foto: Markus Danielsson

Positiva saker med odling

  • Du får träning
    Att röra på sig är bra. Att kånka vattenkannor och att gräva i landet innebär att kroppen får jobba och mer muskler. 
  • Mindre stress
    Att slippa krav är positivt vid stress. Fågelkvitter, doften från jorden och nyutslagna och väldoftande  blommor är kravlöst, avkopplande och skönt.
  • Bättre psykisk hälsa
    Forskningsstudier har rapporterat ökad koncentrationsförmåga efter avspänning utomhus i naturen jämfört med samma avspänning inomhus.
  • Minskad risk för hjärtsjukdomar
    Kombinationen av ökad vardagsmotion och minskad stress har en stärkande effekt på ditt hjärta. På så sätt sägs trädgårdsarbete kunna minska risken för hjärtattack och stroke. 
  • Starkare immunförsvar
    När du tillbringar tid i din trädgård får du nyttigt D-vitamin som är bra för immunförsvaret. När du gräver kommer du dessutom i kontakt med bakterien mycobacterium vaccae som finns i jorden och som sägs ha positiva effekter på immunförsvaret.
  • Nyttigare mat
    Enligt den svenska naturdokumentären Sista skörden resulterar storskaligt jordbruk till döda jordar och näringsfattiga grönsaker. Grönsakerna som du odlar hemma skulle därmed kunna vara mer näringsrika än de du köper.
Skörd av morot.
Odlingen gör oss gott, inte minst känslan när vi lyckas och får skörda någonting vi sått. Foto: Lovisa Back

Källor

Människan och naturen, Eva Sahlin och Eva-Lena Larsson 2016
Naturens och trädgårdens betydelse för hälsa och livskvalitet, Ingemar Norling 2001