Hellre jordförbättrare än flitig gödslare

En frisk jord är en förutsättning för en frisk odling, men vad innebär det? Vi tog ett snack med jordexperten Anton Sundin.
Text: Thérése Larsson

En frisk jord är en förutsättning för liv. Vi kan varken andas, äta eller dricka om vi inte sköter våra jordar på ett hållbart sätt. Men vad är en frisk jord? Och hur gör man för att skapa den? Enligt Anton Sundin, en av författarna bakom Trädgårdsboken om jord, handlar det om att skapa fina förutsättningar för mikroorganismer och daggmaskar. 

Odlandet lugnar

Anton Sundin är uppvuxen på 90-talet med en oro för planeten och ett stort intresse för hållbarhet. Trädgårdsodlandet sprang han på av en slump och insåg snart att det var ett utmärkt sätt att tackla sin klimatoro. Genom att skapa en frisk jord och odla kunde han göra något konkret som gör skillnad. I dag är han utbildad trädgårdsmästare och författare till en bok om ormbunkar och en om jord. 
– Min generation är uppvuxen med en ständig oro för planeten. Odlandet har gett mig ett lugn. Jag älskar att skapa vackra miljöer som gör att människor trivs och mår bra och en frisk jord är en förutsättning, säger Anton. 

Jordens fruktbarhet

För att skapa en frisk jord behöver mikroorganismerna i jorden få tillgång till löv, gräs, gödsel, halm och kompost som de bryter ner och omvandlar till näring åt växterna. Ju mer organiskt material desto fler maskar och mikroorganismer som ökar mullhalten och jordens fruktbarhet. I Sverige finns tre huvudsakliga jordarter; lerjord, sandjord och siltjord.
– Utgå alltid från den befintliga jorden och jordförbättra. När du vet vilket jord du har är det lätt att ta nästa steg, säger Anton Sundin.

Viktiga hålrum

En lerjord klumpar ihop sig och är relativt tungarbetad. Fördelen är att lerjorden bildar s.k. aggregat fulla med porer och hålrum där vatten och näring kan bindas vilket gynnar växterna. Genom att kontinuerligt tillföra organiskt material får organismerna vad de behöver, vilket skapar välmående och bördiga jordar, vilket i sin tur ger mer näringsrika grönsaker. Det organiska materialet gör dessutom lerjorden mer lättarbetad. 

Sandjorden är lättbrukad, luftrik och blir snabbt varm på våren. Den saknar dock aggregat vilket gör att den släpper igenom både vatten och näring och snabbt blir både vatten- och näringsfattig. Men genom att tillsätta organiskt material kan sandjorden med hjälp av mullämnena bilda aggregat och därmed bli bättre på att hålla vatten och näring.

Naturen som förebild

I naturen finns ingen bar jord. Där samlas organiskt material naturligt på toppen. Anton tipsar om att följa samma princip i trädgårdslandet:
– En oskyddad jord torkar ut snabbare och näringen försvinner. Dessutom kan sol och blåst förstöra det översta jordlagret – så lägg det organiska materialet på toppen istället för att gräva ner det i jorden. 
Att gräva ner mycket växtdelar under jorden kan dessutom sätta igång en rötningsprocess och gasbildning som inte är bra för växtrötterna. Om du laddar en pallkrage med köpjord bör du göra på samma sätt. 
– Köpejord innehåller i regel mycket torv som snabbt bryts ner och försvinner. Fyll gärna på med ett 5-10 centimeter tjockt lager gräsklipp på toppen med jämna mellanrum, säger Anton.   

Anlägga trädgårdsland 

Anton är nybliven husägare och i full färd med att skapa förutsättningar för framgångsrik odling i Skellefteå. 
– Man vill ju gärna komma i gång med grönsaker, blommor och perenner på en gång men det första året fokuserar jag på gröngödsling, säger Anton. 

Han har grävt upp ett trädgårdsland, lagt på kompostjord och sått klöver och andra örter för gröngödsling. När växterna senare vissnar blir de ett snabbt och värdefullt tillskott till mikroorganismerna, och rötterna lättar upp den kompakta jorden. 
– Att få till en bra jord kan ta väldigt många år vilket är frustrerande när odlingssuget är starkt. Men att börja med jordförbättring lönar sig i längden, säger Anton. 

Anton har dessutom startat en kompost som ökar oddsen för en spirande odling runt hörnet. 
– Det är mycket mer hållbart att satsa på en frisk jord av naturligt material från trädgården än att köpa gödsel i affären som rinner rakt igenom jorden om den inte är tillräckligt mullhaltig, säger Anton. 

Här beskriver Anton hur han startar sin kompost.

Så tar du reda på vilken jord du har  

1. Gräv en 20 centimeter djup grop i jorden. 
2. Ta en näve jord och lägg den i en glasburk. Fyll på med vatten, häll i några droppar diskmedel och låt stå i minst två timmar.
3. Granska hur jorden delat upp sig för att se vilken grovlek som dominerar. Det behövs mycket sand för att jorden ska kallas sandjord medan det krävs relativt lite lermineral för att den ska bli en styrande faktor. 
4. Du kan även blöta händerna och rulla jorden till en lång ”korv” mellan handflatorna. Om jorden håller ihop innehåller den mycket lera. Om den faller isär är det sandjord. 

Anton har bland annat deltagit i arbetet med Trädgårdsboken om jord och nu boken om Ormbunkar. Läs mer om dessa böcker hos Bokförlaget Langenskiöld.

Läs också

Odla jorden
Om gödsling med Håkan Asp, expert på växtnäring vid SLU i Alnarp
Monty Don – det viktigaste i odlingen är jorden