en blogg från Nelson Garden
Din trädgård
Vilken jord har jag? Foto: Markus Danielsson
Publicerat: 2018-01-30

Vilken jord har jag?

Jord är det vi ofta odlar i, men vi kan också odla jorden. Ett första steg är att identifiera vilken jord du har att odla. Här går vi igenom grunderna i vad jord består av.

Sand eller lera. Två ytterligheter som är mer eller mindre vanlig beroende på var i Sverige du bor. Odlar du i pallkrage är det upp till dig vilken jord du fyller dessa med ­– och hur du fortsätter att odla den. Odlar du på friland kommer du att påverkas av vilken jordtyp som din trädgård ligger på. Du har dock alla möjlighet att påverka och förbättra den jord du odlar i. Tips på hur du förbättrar din jord hittar du i vår gödselskola.

Vad är jord?

Jord består av två typer av partiklar – mineraliska och organiska partiklar. De mineraliska styr om din jord är en sand- eller lerjord. De organiska partiklarna styr hur mycket näring som finns i jorden. Förhållandet mellan mineraliska och organiska partiklar i din jord påverkar både struktur och näringsinnehåll.

En sandjord är lättare att gräva i, men torkar lättare ut. Foto: Markus Danielsson

En sandjord är lättare att gräva i, men torkar lättare ut. Foto: Markus Danielsson

Sandjord eller lerjord

Jord består dels av olika sorters mineraler, det vill säga bergmaterial. Det är oorganiskt material som inte kommer från levande organismer. Detta material har olika namn beroende på hur stora partiklarna är. Bland odlarvänner är det vanligt att hänvisa till Atterbergs korngruppsskala. Enligt denna klassindelning är lera finast, därefter kommer mjäla, mo, sand och grus.

När vi säger att vi har en sandjord, innebär det att jorden släpper igenom mycket vatten. Sandjorden är lätt att gräva i men blir lätt torr och näringsfattig. Såväl vatten som näring rinner snabbt långt ner i marken, bortom räckhåll för dina plantors rötter.

När vi säger att vi har en lerjord innebär det att den håller kvar mycket vatten. Lerjorden kan hålla fukt och näring länge. Den är dock tät och tung vilket gör att endast starka rötter tar sig igenom. Tätheten gör att rötterna kan få syrebrist. När leran blir torr blir den dessutom mycket hård.

Mullrik jord

Jord består även av organiskt material som ursprungligen kommer från levande organismer – detta kallas humus. Humus är till största delen döda växt- och djurdelar. Till skillnad från de mineraliska delarna så bryts det organiska materialet ner av levande mikroorganismer. Det organiska materialet delas också in i olika klasser: Mår eller mull.

När vi säger att vi har en mullrik jord, syftar vi oftast på att det är en jord med mycket organiskt material. Är din jord full med daggmaskar, har lös och lucker konsistens samt är mörk i färgen, vet du att din jord är laddad med organiskt material.

Vad gör jord?

Jorden håller inte bara dina växter på plats och ger rötterna någonting att hålla i. Den fungerar också som ett skafferi, ett skafferi för att lagra såväl vatten som näring. Jordens porösa struktur, som visserligen kan variera, håller kvar syre under jordytan. Syre är nödvändigt för att dina plantor – liksom alla nyttodjur och organismer – ska överleva.

Det går utmärkt att odla utan jord, exempelvis i vatten. Då behöver du dock se till att dina plantor får näring och syre på andra sätt. Här kan du läsa mer om hydroponiskt odling.

Jorden är dina växters livsmiljö, men innehåller också annat liv i form av mikroorganismer och insekter.

Jorden är dina växters livsmiljö, men innehåller också annat liv i form av mikroorganismer och insekter.

Spelar det någon roll hur jorden mår?

Jorden är dina plantors livsmiljö. På kort sikt går det, om än men ganska stora insatser, att få dina plantor att växa i en död jord – det vill säga en jord utan något levande i.

Det är nämligen inte bara dina växter som ska leva i jorden. Daggmaskar, andra nyttiga kryp och inte minst alla nyttiga mikroorganismer är en förutsättning för att din jord ska må bra. Det är insekterna tillsammans med nyttiga svampar och bakterier som bryter ner det organiska materialet. Då frisätts näringen så att dina växter kan ta nytta av den. De goda mikroorganismerna håller dessutom de onda mikroorganismerna borta – sådana som på sikt kan skada din odling.

Det klassiska jordtestet!

Har du odlat på din växtplats under en lång tid, kan du sannolikt redan nu bedöma hur lätt den släpper igenom eller behåller vatten. Är du osäker kan du göra det klassiska ”rulla jord”-testet. Här beskriver vi hur det enkla jordtestet går till.

Läs mer om hur du odlar din jord

Om gödsling med Håkan Asp, expert på växtnäring vid SLU i Alnarp

Monty Don – det viktigaste i odlingen är jorden

Vattna rätt hela odlingssäsongen

Nyhetsbrev
introbild

Få de senaste nyheterna från Din odlarvän direkt i din mail.

Frågan

Har du provat att täckodla?

Loading ... Loading ...