en blogg från Nelson Garden
För en bättre framtid
humla
Publicerat: 2016-07-08

Tillsammans kan vi rädda våra humlor och bin

Ställ upp för våra humlor och vildbin. Det uppmanar gotlänningarna Tina-Marie och Mikael Qwiberg som producerat tv-dokumentären Bieffekten. Humlor och vildbin spelar en avgörande roll för allt levande och nu är de hotade.

”Utan humlor och bin skulle en stor del av vår livsmedelsproduktion vara omöjlig. Dessa pollenrallare skapar förutsättningar för allt levande. Runt om i världen växer nu oron för att naturliga pollinerare håller på att dö ut och ersättas av snabbproducerade bin och humlor i stora fabriker. Vi står inför ett hot vilka konsekvenser vi inte kan föreställa oss, en tyst miljökatastrof.”

Så lyder programtexten till dokumentären Bieffekten som syskonen Tina-Marie och Mikael Qwiberg färdigställde 2014 och som visats på SVT i flera omgångar. Filmen är en berättelse om hur den moderna jordbruksproduktionen hotar det ekologiska system som är nödvändigt för vår överlevnad.
– Utvecklingen går så snabbt just nu. Naturen hinner inte anpassa sig, menar Mikael. Det är också budskapet med filmen. Vi säger: Hallå! Se vad som håller på att hända.

Humor och bin är jätteviktiga förklarar syskonen Qwiberg

Syskonduon bakom Bieffekten är Tina-Marie Qwiberg, regissör och trädgårdsmästare och insektsmänniska. Mikael Qwiberg, TV- och teaterproducent och biodlare på hobbynivå.

Mekaniseringen av jordbruket har rusat iväg på bara några årtionden. Men för humlor och bin har det tagit miljontals år att utvecklas. Hur ska de klara av att ställa om på så kort tid? Det kan inte gå så fort. De hinner inte med, betonar Tina-Marie.

Vi trädgårdsmänniskor kan göra skillnad för humlor och bin

Bilden den gotländska duon förmedlar är kuslig. Nästan domedagslik. Deras åsikt är klar. Fortsätter utvecklingen med gigantiska jordbruksenheter som pressar fram två–tre skördar per år, på oräkneliga tunnland odlade med en enda växt, riskerar stora delar av faunan att försvinna. Ändå dras det inte i nödbromsen. För mycket pengar står på spel.
– Jag tror inte att det storskaliga går att förändra. Driften är så effektiviserad att man aldrig kommer förmå den kommersiella jordbruksindustrin att anlägga diken i fälten eller bevara ytor där man varken slår eller sprutar. Inte inom en snar framtid i alla fall, resonerar Tina-Marie dystert, men så skiner hon upp och påpekar hoppfullt:

– Vi som trädgårdsmänniskor kan däremot göra skillnad genom att odla saker som pollinerande insekter tycker om.

Vilka godsaker Tina-Marie har att föreslå ser ni på annan plats i reportaget. Här och nu går vi vidare med en biologilektion. Ämne: blommor och bin.
– Alla växter som har en blomma har det för att locka någon att komma och pollinera. Det kan vara ett bi, en humla, en fjäril eller en myra. I vissa länder kan det vara däggdjur eller fåglar. Men här i Norden är det mest insekter. Blommorna ska locka till sig någon som befruktar. Annars skulle inte växten ha någon blomma, berättar Mikael.

– Sedan utgör nektarn det verkliga lockbetet, fortsätter Tina-Marie. Det är nektarn, sockret alltså, som insekterna vill ha. Det är den de flyger dit för och då får de pollen med sig på köpet. Som de använder i yngelvården.

”Allt hänger ihop”

Hon kan inte annat än häpna:
— Det är fascinerande att evolutionen någonstans skapat sambanden, att det funkar och att det pågått i så ohyggligt många år. Vi pratar miljoner år.

– Insekterna flög ju faktiskt på jorden innan det ens fanns dinosaurier, inflikar Mikael.

Naturen är så fantastiskt skapad att det finns ett utvecklat partnerskap mellan särskilda växter och pollinerare. Vissa växter har längre blomkalkar för att passa ihop med humlor med likaledes längre tungor. Andra växter, som prästkragar, är platta och tar vilka insekter som helst. En del blommor doftar som mest på natten för att locka till sig flygfän som är aktiva under dygnets mörka timmar. Kombinationerna är många, men alltid givna inom klara mönster.

Mikael konstaterar kort och gott:
– Allting hänger ihop.

Dags för nästa biologilektion. Ämne: viktigaste pollinerarna. Enkelt indelat är det tre grupper: humlor, vildbin och honungsbin.
– Humlorna är bäst, säger Tina-Marie om sina speciella favoriter.

Humlorna är trädgårdens grovjobbare

– Varför? Därför att de har tyngd och är noggranna. Det finns en vällust i allt de håller på med. De flyger inte bara in i en blomma, gör jobbet och drar iväg. Det är något med blomman de blir förtjusta i och som får dem att göra ett jättebra jobb. Humlorna är pålitliga. Trädgårdens grovarbetare. Sedan har vi vildbin. Eller solitärbin som det heter mer formellt.

– De solitära bina bor en och en. De lägger ett ägg och så samlar de pollen och nektar. Sedan murar de in sitt lilla paket. Därefter lägger de ett nytt ägg, samlar ny mat och murar igen på nytt. Så håller de på. I varje kammare finns det ett ägg och lite mat. Ägget kläcks, larven äter maten, blir förpuppad och är kvar där inne och kläcks till våren, förklarar Mikael och tillägger:

– Nästa säsong kommer bina ut ungefär samtidigt, hittar en partner och parar sig. Honorna börjar sedan om och upprepar samma fortlevnadsprocess igen.

Humor och bin - ge dem plats i din trädgård

Honungsbiet till sist. Tamdjuren. Ja, så tama insekter nu kan bli vill säga.
– Det är ett socialt bi. De bor i ett samhälle med en drottning. De samlar honung under hela sommaren för att ha i sin kupa under vintern. Hela samhället övervintrar. På våren flyger de ut för att hämta mer honung till nästa säsong och får yngel. Normalt är det ett par tusen bin som övervintrar tillsammans i -kupan, förtäljer Mikael.

Räddningen kan vara småodlarna

Människan har hittat metoder att hantera honungsbin. Hoten mot dem är mindre tack vare biodlarnas omsorg och bisamhällets system att samla mat till sitt förråd. För humlor och vildbin existerar inte motsvarande skyddsnät. Deras samlande täcker högst en eller två dagar framåt. För deras del är det nödvändigt att naturen bjuder på resurser under hela säsongen.

Rädda våra humlor och bin. Vildbin bor en och en.

Vildbin bor en och en. Mikael och Tina-Marie menar att denna typ av hus, gjort av bamburör, är idealiskt boende för våra flygande vänner.

Finns det ingen mat när bina lägger sina ägg blir det inga avkommor. Humlorna har samma problem. Eftersom humlorna inte bunkrar upp måste den dagliga jakten på mat ge resultat. Annars är de dödsdömda.
– Det handlar också om flygsträcka, poängterar Tina-Marie. Den mörka jordhumlan kan flyga en kilometer. Annars ligger humlor på maximalt 500 meter från boet. Längre kan de inte flyga. Det har inte tillräckligt med energiresurser för det.

– Solitärbin likadant. Aktionsradien är kort. Den ligger på 250 meter beroende på partner, inskjuter Mikael.

Stora inbjudande rapsfält är snudd på förkastliga för humlor och vildbin. Under två veckor svallar den gyllengula rapsen över av nektar, men vad ska dessa steklar leva på under de övriga 50 veckorna? Och hur ska de nå maten när fälten är så vidsträckta och de inte förmår flyga så långt? Forskning visar även att bekämpningsmedel, som innehåller neonikotinoider, påverkar vilda bin och humlesamhällen drastiskt. Den industriella jordbruksproduktionen är tuff mot de vilda pollinerarna.

Hur alarmerande är situationen?
– Tendensen är att antalet vilda arter blir färre och att antalet individer också blir färre överlag, säger Mikael.

– Även honungsbina står under hot. Men det är de vilda pollinerarna som är vår buffert. De är vår säkerhet, framhåller Tina-Marie.

Räddningen, enligt syskonen Qwiberg, kan vara småodlarna. Trädgårdstäppor med stor mångfald och blomning utspridd under årets alla gröna månader blir välkommen kontrast till jordbruksproduktionens likriktade växtöken. Humlorna och bina behöver hem och mat. Det kan amatörodlaren ordna med några enkla grepp. Det är en oroväckande bieffekt som beskrivs i dokumentären med samma namn. En annan bieffekt vore därför önskvärd. Men av det positiva slaget.
– Utan humlor och bin förlorar vi större delen av det nyttiga vi har på våra tallrikar. Därför får de inte bli färre och färre. Då kommer vi till slut inte att ha några frukter och grönsaker. Det är lite otäckt att tänka på, menar Tina-Marie.

Syskonen Qwibergs fyra konkreta råd för att rädda humlor och bin:

  • Kombinera växter som gör att trädgården blommar hela säsongen.
  • Skapa möjligheter för pollinerarna att skaffa boplatser.
  • Frångå den kliniska modellen och låt trädgården domineras av mångfald.
  • Använd inget gift.

– Många är medvetna och tänker ekologiskt genom att handla närproducerat. Det är bra. Men man måste också vara noga med närmiljön. Man ska inte under några som helst omständigheter använda kemikalier i sin trädgård, anser Tina-Marie.

Forskare vid Lunds universitet varnar i en fältstudie – som kom under 2015 – för att insektsmedel som innehåller neonikotinoider har skadlig inverkan på humlor och bin.
– Även om bekämpningsmedlen är tillåtna finns ändå neonikotinoiderna där, påpekar Tina-Marie.

Mikael lägger till ytterligare en aspekt:
– Jag tycker att man ska vara försiktig av den enkla anledningen att det är ens hem. Precis som för övriga familjen och husdjuren. Ska man då gå omkring i bekämpningsmedel? Nej, det är inget att eftersträva. Undvik kemikalier så mycket som det går.

Text: Per Gustafsson, Foto: Shutterstock, Per Gustafsson

Humlornas favoriter i trädgården:

Kryddsalvia
En växt humlor aldrig får nog av tack vare de djupa härliga blommorna. När kryddsalvian går upp i knopp kapar man bort hälften av knopparna. Då förlänger man blomtiden och utökar säsongen.

Sibirisk ärtbuske
Odlades flitigt i samband uppförandet av miljonprogrammet på 1960-talet. Fick lite skamfilat rykte. Kanske inte så vacker, men många gånger en räddning för humlorna. Har man en sibirisk ärtbuske ska man inte ta bort den.

Jätteverbena
Ytterligare en äkta humledragare. Jätte-verbenan är en sensommarväxt som inte bara är ljuvlig till utseendet. Den erbjuder mycket näring och mat till de vilda pollinerarna. Inte minst till fjärilar.

Kryddtimjan
En klassiker som förgyller trädgården. Framför allt tack vare sin fantastiska doft. Har små barrlika blad som är mycket aromatiska. Den är lika dekorativ som den är användbar i matlagningen. God till kött- fisk- och äggrätter.

Gräslök
Mums till matjessillen och mums för humlor. Bollblommorna är oemotståndliga för en yster humla. Stjälkarna klipper du med fördel över sillen och potatisen, men även blommorna går att äta. Bladen har en mild och njutbar löksmak.

Oregano
Pollinerarnas verkliga favorit. Under högsäsong är det ofta alldeles svart med humlor i busken. Även en favorit i köket. Pizzan lyfter en dimension när den kryddas med oregano. Tar man av vissa knoppar förlängs blomningstiden.

Honungsfacelia
Har en förföriskt vacker violett kulör som gör växten till en färgklick i din trädgård. Samtidigt surrar humlorna av glädje. Honungsfacelian är deras restaurang. Växten uppskattas även av bin och fjärilar. Blommar rikligt under hela sommaren.

Läs även:

Bli av med bladlöss med naturliga medel

Läsartipset: Odla kryddor i ventilationsrör

Semestertips: 10 fantastiska trädgårdscaféer

Nyhetsbrev
introbild

Få de senaste nyheterna från Din odlarvän direkt i din mail.

Frågan

Har du provat att täckodla?

Loading ... Loading ...