en blogg från Nelson Garden
Okategoriserade
Publicerat: 2015-09-08

Ordlista för odling och trädgård

Avhärdning, bienn, habitat, halvskugga – odlingsspråket är ett kapitel för sig – och vad betyder allt egentligen? Här förklarar vi några av de grundläggande orden så att du ska känna dig hemma i odlingsvärlden. En sak är dock säker: krångliga ord är inte viktigt i sig. Det som verkar krångligt är ofta enklare än vad vi tror. Alla kan odla.

A B C D E F …

 

A

Annuell. Växt som är ettårig. Den gror, sätter frö och dör under samma år.  

Art. Växter som är lika varandra och kan korsas ingår i samma art. De sorteras vidare in under samma släkte, enligt systematiken (grupperingen av organismer inom biologin).

Avhärdning. Gradvis avvänjning av en växt som stått inomhus och som ska placeras utomhus. Kan handla om en kruka med unga plantor som ställs ut en stund på dagen och tas in på natten under ett antal dagar innan den ställs ut helt och hållet.  

Avläggare. En del av en växt – till exempel en gren på vinbärsbusken – som bildar rötter när den kommer i kontakt med jord.

Avmogna. Träd och buskar och andra fleråriga växter drar ner på växttakten framåt sensommaren. De avmognar då för att göra sig redo för vintern. Detta styrs av lufttemperaturen och dagsljustimmar. För att växten ska avmogna rätt måste den sluta växa i tid och man bör därför inte gödsla för sent.

B

Barkduk. En duk som läggs i till exempel rabatter för att hålla ogräset borta. Släpper igenom luft, vatten och näring – men stänger ute ljus.

Barrotad. Växter som köps med bara rötter, utan kruka eller jordklump.

Bienn. Tvåårig växt – sätter rötter, stam och blad första året och blomma och frö år två.   

Blöda. När sav rinner ur växter som beskurits, till exempel plommon, körsbär, lönn, hägg, björk, vinranka. Dessa träd beskärs oftast bäst under JAS-perioden – det vill säga juli, augusti och september.

Brokbladig. Växt med blad som är flerfärgade, till exempel grön- och vitstrimmiga.  

Brunnen gödsel. Gödsel som legat länge och förmultnat. Under förmultningsprocessen utvecklas värme, vi säger att gödseln ‘brinner’.

D

Direktså. Att så frön direkt i marken när jorden blivit tillräckligt varm, istället för att förså i kruka inomhus. 

Dressa. Att tillföra humusinnehåll till gräsmattan genom att strö ut jord för att jämna ut eller förbättra den. Bra för torra och slitna gräsmattor under vår och höst.

Drivning. Att få en växt till att börja gro och växa. Genom att till exempel ge en lök en köldperiod (eller ge en planta värme, ljus och/eller näring) kan du driva upp den till att blomma tidigare än om den hade fått sköta sig själv ute i rabatten.

Dränering. De åtgärder du tar för att se till att vattnet inte stannar kring plantornas rötter – i rabatt- eller krukjord – och därmed skadar dem. Till exempel kan jordens struktur förbättras genom att mullämnen och/eller grus tillförs. Ett annat sätt är att gräva ner dräneringsrör i marken.

E

Eternell. En växt som torkas och sparas för dekoration. En så kallad ”evighetsblomma”. 

F

Fiberduk. En väv som skyddar växter mot vind, stark sol och icke önskvärda flygande insekter. Hindrar även fåglar och andra djur att skada odlingar. Kan även skydda mot frost och fungera som skuggduk i växthus.

Fjolårsskott. Skott som vuxit upp under föregående säsong på en buske eller ett träd.

Friland. Att så på friland betyder att du sår utomhus direkt i jorden i en rabatt eller liknande.

Fröså. Att så en växt från frö, till skillnad från att föröka en växt från till exempel ett skott eller delning.

Förgro. Att starta sådden eller odlingen av en växt inomhus så att de får rötter. Frön kan förgros, liksom potatis. Blomningen och/eller skörden infaller då ofta tidigare. 

Förodla/Förså. Att så frön i kruka inomhus, för att få plantor som senare kan sättas/planteras ut i en rabatt eller större kruka.

G

Gnagskydd. Nät som skyddar unga trädstammar från hungriga harar och rådjur – främst vintertid då de inte har så mycket annat att äta.

Grodd. Det första stadiet för ett frö i tillväxt. Ett växtembryo.

Grodda. Att grodda är att få frön till att gro genom att tillföra vatten och värme. Linser, bönor och frön är vitamin- och smakrika att grodda själv.

Groning. Utvecklingen för en växt – från ett frö till en liten planta.

Gröngödsling. Grödor som odlas för att förbättra jorden du odlar i samt skydda den under tiden du inte odlar någonting annat. De tillför växtnäring, förbättrar jordstrukturen och ökar jordens mullhalt.

Gödsel. Förutom vatten, koldioxid och solljus behöver växter olika slags näring. Detta behöver man ofta tillföra i form av gödsel. Det är främst tre näringsämnen som behövs i lite större mängder: kväve (N), fosfor (P) och kalium (K). 

H

Habitat. En miljö där en viss växt kan leva, även kallad ståndort. Ett habitat utgörs bland annat av klimat, topografi, ljus, jordmån, vatten, näring och pH-värde i jorden.   

Halvhärdig. En halvhärdig växt kan odlas i stora delar av landet med kräver en skyddad och väldränerad plats för att utvecklas väl. Betecknas även med C i perennernas egen härdighetsskala. Se Härdighet.  

Halvskugga. Växtplats där det är ungefär lika många timmar sol som skugga under dagen. Med halvskugga menas generellt mellan 3 och 6 timmars sol om dagen.

Hjärtblad. De allra första bladen som tittar upp ur grodden eller ur jorden. De ser ungefär likadana ut för alla blommor och plantan är därför svår att identifiera i detta stadie.

Humus. Nedbrutet organiskt material. Bidrar till att göra jorden mer bördig och bättre på att hålla fukt.

Hybrid. En korsning mellan växter.

Härdighet. Växtens egenskaper och förmåga att övervintra i ett visst klimat – eller på en viss växtplats – med de växtförhållanden som där råder. För vedartade växter – buskar och träd – brukar man använda Riksförbundet Svensk Trädgårds zonkarta för att ange härdighet i zoner 1-8, där zon 1 är de varmaste delarna av landet, zon 8 de kallaste. För perenner finns ett eget härdighetssystem A-D, där A avser fullständig härdighet i hela landet.

Höstlök. Lökar som sätts på hösten för blomning under vår-sommar.

J

JAS-perioden. Benämning av perioden juli-augusti-september. Perioden då du med fördel beskär de flesta buskar och träd.

Jordanalys. Ett prov som kartlägger till exempel trädgårdsjordens pH-värde och jordart. Med en jordanalys är det lättare att förstå vilka växter som trivs i den egna jorden och hur du kan jordförbättra.

Jordart. Vad jorden består av – det vill säga sammansättningen av mull, sand, lera, torv. Olika jordarter har till exempel olika förmåga att behålla vatten och näring.

Jordförbättring. Åtgärder för att jorden ska bli mer lucker eller näringsrik, till exempel genom tillsättning av kompost, torv, sand eller lera.

Jordslå. En provisorisk plantering av en växt som ska planteras permanent längre fram. Rötterna täcks tillfälligt av jord så att de skyddas mot uttorkning eller kyla.

K

Kallbänk. En odlingsbädd av exempelvis pallkrage som fylls med jord och som täcks med glas. Solen värmer upp jorden och skörden kan bli tidigare än på friland. Även lämplig mellanstation för växter som förodlats inomhus innan de placeras ut i trädgårdsjorden.

Kalkhaltig jord. Jord med högt pH-värde.

Karaktärsblad. Det första par blad som växer ut ovanför det allra första paret blad – hjärtbladen – på en ung planta. Karaktärsbladen ser ut som plantans färdiga blad fast mycket mindre i storlek.

Kompostera. Växtmaterial och matavfall som bryts ner och förmultnas till kompostjord.

Kultivator. Redskap med skaft och oftast tre klor som används för att rensa ogräs och för att luckra upp och lufta jord.

Kupa. Att samla ihop jorden kring en stam – till exempel ros – så att den klarar vintern bättre. Metoden används även vid odling av potatis för att undvika att potatisarna utsätts för ljus.

L

Lecakulor. Lätta, luftiga små lerkulor som till exempel läggs i botten på en kruka för bättre dränering. 

Lerjord. En tät och tung jordsort. Lerjorden innehåller ofta gott om vatten och närin.Den kan dock vara svår för plantorna att växa i och även kan leda till syrebrist eftersom det inte finns så långa luftfickor. 

Limring. En klisterbelagd remsa som förhindrar den vinglösa frostfjärilen att krypa upp längs fruktträdsstammen och lägga ägg just innan årets första frost. Larverna som kläcks på våren kan äta stora delar av bladverket. 

Luckra. Att lufta övre delen av jorden med hjälp av exempelvis en kultivator (en ‘minikratta’). Genom att rugga till jordytan rinner vattnet ner lättare och avdunstar inte lika mycket.

Lökjärn. Ett hjälpmedel vid plantering av lök. Järnet trycks ner i jorden och vrids om och en jordpropp följer med upp. Löken kan enkelt sättas i hålet och täcks sedan av jorden genom att järnet öppnas.

Lökkorg Underlättar till exempel för plantering av tulpaner om du vill slippa vissnade blad i rabatten. När blommorna vissnat kan korgen med lökarna tas upp och grävas ner på en gömd plats i trädgården, där det gröna får vissna ner. Spara korgen med lökarna för plantering på nytt på hösten.

M

Marktäckare. Låga växter som planteras för att täcka marken i till exempel rabatter.

Marktäckning. Material – såsom grus, bark, markduk eller väv – som läggs på marken för att förhindra ogräs. Kan också användas för att hålla kvar fukt.

Mikroklimat. Ett mikroklimat är ett begränsat område som skiljer sig från det omgivande klimatet. Kan vara en skyddad och solig plats på en annars blåsig och utsatt tomt.

Minidrivhus. Ett litet, litet växthus. Med ett litet drivhus gror frön snabbare inomhus, då klimatet blir lite varmare och fuktigare. I minidrivhuset används till exempel små krukor eller torvbriketter för odlingen.

Mull/Mylla. Se humus.

O

Omskolning. När mindre fröplantor planteras om i större krukor för att kunna växa vidare.

P

Perenn. Flerårig växt. Överlever rötter i marken. Vissa perenner har en flerårig stam eller grenverk, medan andra vissnar ner och växer upp på nytt.

Perlite. Ett luftigt material som förser växternas rötter med syre och bidrar till att frön gror snabbare och unga rötter rotar sig bättre. Gör jorden fuktighetsbevarande, varm och lucker. Kan blandas i krukjord eller användas för att täcka jord vid sådd.

pH-värde. Visar om jorden är sur eller basisk. Se sur jord och kalkhaltig jord.   

Planteringspinne. Redskap för att göra hål i jorden för till exempel plantering av smålök. Kan också användas med snöre för att märka upp rader vid sådd av frön.

Prickelpinne. Redskap som används för att göra små hål i jorden eller för att flytta känsliga småplantor vid omskolning.

Proveniens. En växt kan ha sitt ursprung (hemvist) i ett visst land på jorden, men ha utvecklats under särskilda förhållanden på en annan plats. Detta benämns som växtens proveniens (härkomst) – vilket också indikerar hur härdig växten är.

R

Reda sig. Jorden reder sig när tjälen gått ur marken och jorden inte längre fastnar på redskapen.

Remontera. En remonterande växt blommar och sätter eventuellt frukt flera gånger per säsong.

Resistent. Motståndskraftig mot skadedjur och sjukdomar.

Reva. Stjälkar med rötter som en planta använder över eller under jord för att sprida sig med.

S

Sandjord. En lätt och väldränerad jord som snabbt blir torr. Jordtypen kan ha svårt att hålla kvar näring och vatten. Förbättras med fördel på våren med hjälp av barkmull, gräsklipp och trädgårdskompost.

Skola om. Se omskolning.

Skuggnät och skuggväv. Nät och väv som skyddar mot kyla, vind och brännande sol. Skyddar även städsegröna växter – såsom buxbom, rhododendron, tuja och lagerhägg – mot tjältorka på vårvintern.

Släkte. Se Art.

Solitär. En växt som står är vacker i ensam prakt utan likartade andra växter kring sig.

Sommarblomma. Ettårig växt, annuell, som gror, sätter frö och dör under samma år.

Stickling. En del av en växt som kan klippas av för att bli en ny växt.

Stratifiering. Köldbehandling som krävs för att vissa frön ska gro – brukar gälla särskilt de frön som kommer från våra egna breddgrader där växten är van att få en vinter.

Ståndort. En miljö där en viss växt kan leva, ett habitat. En ståndort är en växtplats som utgörs av bland annat klimat, topografi, ljus, jordmån, vatten, näring och pH-värde i jorden.   

Städsegrön. Växt som behåller sina blad året om, exempelvis barrväxter, rhododendron, buxbom och lagerhägg. Begreppet förväxlas ofta med vintergrön, vilket egentligen syftar på växter vars blad är gröna fram tills lövfällning.

Sur jord. Jord med lågt pH-värde. Kalkfattig.

T

Tjuva. Att ta bort sidoskott i bladvecken på vissa tomatplantor.

Tjältorka. Städsegröna växter behöver ofta ett skydd mot tjältorka på vårvintern när solen värmer men det fortfarande är tjäle i jorden. När växten blir varm försöker den suga upp fukt, vilket inte går när marken är frusen. Konsekvensen är att blad eller barr torkar ut.

Toppdressa. Se Dressa.

Torvbrikett. Består av komprimerad jord som expanderar vid vattning. Används istället för liten kruka med såjord vid plantering av frön eller sticklingar. Vid omskolning kan hela briketten sättas ner i kruka eller i trädgårdsjorden.

Täckbark. Läggs på jordytan i planteringar för att hålla kvar fukten i marken, skydda mot kyla samt ogräs.

V

Variegerad. Växt med två- eller flerfärgade blad.

Varmbänk. En varmbänk är en odlingslåda – kallbänk – där gödsel och halm används för att skapa värme. När gödslet brinner kan det bli upp till 50 grader i bänken.

Vedartad. Vedartade växter vissnar inte ner efter tillväxtperioden, exempelvis buskar och träd.

Vermikulit. Ett substrat som används vid frösådd. Tillverkas även vulkanisk mineral. Ett lätt material som reflekterar ljus och bevarar fukt. Används i såjord eller för att täcka en frösådd.

Vintergrön. En växt som behåller sina blad fram till följande års bladsprickning. De nya bladen växer ut och ersätter de gamla döda bladen. Liguster och avenbok är exempel på vintergröna växter. Jämför med Städsegrön.

Väldränerad. Växtplats som har god avrinning av vatten.

Växelbruk. Växelvis odling av olika grödor på samma växtplats.

Växtbelysning. Armatur som används för att tillföra ljus i brist på dagsljus. Hjälper frön att gro snabbare och växter att övervintra inomhus.

Växtzon. Avser Riksförbundet Svensk Trädgårds karta med åtta växtzoner i Sverige, vilken indikerar buskar och träds härdighet – där zon 1 utgör de varmaste delarna av landet, zon 8 de kallaste.

Y

Ympa. Att ta en kvist av en växtsort och fästa på en gren av en annan växtsort. På så vis kan exempelvis ett äppelträd få flera äppelsorter på samma stam.

Z

Zon. Se Växtzon.

Ö

Ört/Örtartad. En växt med oförvedad stam, utan bark. Den del som är ovan jord vissnar vid vegetationsperiodens slut.

Nyhetsbrev
introbild

Få de senaste nyheterna från Din odlarvän direkt i din mail.

Frågan

Har du provat att täckodla?

Loading ... Loading ...