en blogg från Nelson Garden
Din trädgård
Kålnät i frodig trädgård. Foto: Lovisa Back
Publicerat: 2018-03-01

Kålnät – varför och hur?

Det finns många sätt att avnjuta de grönsaker som ingår i kålsläktet på. Grönkål, broccoli, salladskål…säkert har du din egen favorit! Med hjälp av ett kålnät kan du undvika att dela din skörd med hungriga larver.

Ångkokt, nyskördad broccoli. Hemodlad grönkål till julbordet. Kimchi på hemodlad salladskål och chili. Ugnsbakad kålrot. Detta är bara några av de delikatesser vi kan tillaga av grönsaker som ingår i kålsläktet brassica. De flesta är dessutom helt delikata att äta färska, alldeles nyplockade. Då vill vi inte mötas av en krypande kållarv.

Kålfjäril och kålmal är två flygande insekter vars larver kan orsaka skador i köksträdgården. När de börjar svärma kring dina kålplantor tar de sats och gör sig redo att lägga ägg. Det är när äggen kläcks och larverna installerar sig på plantan som de verkliga problemen börjar. Kållarver är hungriga filurer som smaskar i sig det mesta av dina kålplantor. De är dessutom mästare på att krypa in broccolibuketternas blomsterknoppar, vilket kan ge en obehaglig överraskning vid middagsbordet.

Många gånger är det rädslan för att hitta larver i sin egenodlade broccolibukett som håller oss från att odla dessa fantastiska grönsaker. Det är synd, för just kål är fantastiskt gott och lättodlat. Till kålsläktet hör bland annat grönkål, svartkål, vit- och rödkål, spetskål, savoykål, brysselkål, blomsterkål, broccoli, fänkålblomkål samt asiatiska kålsorter som salladskål, pak choi och tatsoi. Även kålrabbi, kålrot, majrova och svedjerova hör till kålsläktet. En del av dem är mer poppis bland kållarverna än andra.

På plats så tidigt som möjligt

Med ett kålnät kan du skydda dina kålplantor och hindra kålfjärilen och kålmalen från att lägga ägg. Det är viktigt att det kommer på plats så tidigt som möjligt – redan när du planterar ut dina försådda kålplantor.

Eftersom många sorters kål kan stå kvar i landet långt in på vintern så kan du gott ta bort kålnätet under hösten. Här gäller det dock att inte vara för ivrig! Vänta gärna tills höstvinden börjar riva lite i kinden innan du tar ner nätet.

Savoykål, likt många anda kålsorter, är vackra grönsaker som vi gärna vill hålla synliga i trädgården. De är dock härdiga plantor som kan stå kvar i landet långt in på vintern. När du kan ta av kålnätet är det alltså gott om tid kvar att njuta av dem med öga! Foto: Lovisa Back

Savoykål, likt många anda kålsorter, är vackra grönsaker som vi gärna vill hålla synliga i trädgården. De är dock härdiga plantor som kan stå kvar i landet långt in på vintern. När du kan ta av kålnätet är det alltså gott om tid kvar att njuta av dem med ögat!
Foto: Lovisa Back

Kålnät eller fiberduk

Välj gärna ett slitstarkt kålnät som kan hålla flera säsonger. Eftersom det ska sitta uppe under flera månader och utsättas för sol, vind och vatten kan det lätt bli skört.

Ett bra kålnät ska släppa igenom ljus och vatten. Då behöver du inte ta ner nätet för att vattna och det raseras inte lika lätt av vatten och vind. Samtidigt ska det vara tillräckligt finmaskigt för att småkryp inte ska kunna ta sig igenom.

Du kan använda en fiberduk för att stänga ute kållarver men det är inte alltid optimalt. En fiberduk är tätare och ger därmed skugga. Den släpper heller inte igenom vatten lika lätt. Fiberduken fungerar således som en värmande filt över din odling, vilket är fiberdukens huvudsakliga funktion.

Under högsommaren vill vi oftast att våra kålplantor ska få så mycket frisk luft och ljus som möjligt. Kålnätet brukar därför vara det bästa alternativet.

Kålnät och fiberduk är båda praktiska hjälpmedel men med två användningsområden. Foto: Annika Christensen

Kålnät och fiberduk är båda praktiska hjälpmedel men med två användningsområden. Foto: Annika Christensen

Hur kålnätet hålls på plats

Det är viktigt att kålnätet hålls en bit ifrån dina kålplantor. Om nätet nuddar vid kålbladen så kan fjäril och mal lägga sina ägg genom nätet. Kålnätet behöver alltså någon form av stöd. Stödet behöver också kunna anpassas under säsongen i takt med att plantorna växer sig större. Även om ett bra kålnät släpper igenom båda vatten och vind så kan du behöva rätta till efter en blåsig dag eller ett störtregn.

Grönkålen växer sig stor och det är lätt att stöden du använde i början av säsongen inte räcker till för att hålla kålnätet svävande en bit från bladen. Foto: Lovisa Back

Grönkålen växer sig stor och det är lätt att stöden du använde i början av säsongen inte räcker till för att hålla kålnätet svävande en bit från bladen. Foto: Lovisa Back

Inte bara för att skydda kålen

Det är dessvärre inte bara kål som har flygande fiender. Morotsflugans larver är, som namnet antyder, glada i morötter. Skadorna syns först när du skördar dina morötter. Vet du att du har problem med morotsflugor så kan du prova att täcka morötterna från sådd till skörd.

När kålnätet inte är en lösning

Jordloppor och sniglar kan också ställa till med problem i din odling. Dessvärre är just kålnätet inte till hjäp i det fallet. Har du problem med jordloppor, som trivs i torr jord, kan en lösning vara att hålla en jämn fuktighet i jorden. Har du hungriga sniglar så hittar du flera tips här.

Om du verkligen inte vill använda kålnät

I ärlighetens namn: kålnätet är inte den vackraste trädgårdsinstallationen. Alla odlare är inte villiga att tumma på estetiken men det kan ändå vara värt att provodla kål utan nät. Det kan nämligen variera stort från år till år – och från plats till plats – hur pass mycket skada larverna gör på just din kål. Se gärna till att ha en plan B så att du kan fylla ut trädgårdsland eller kruka om det inte vill sig väl.

Att odla utan kålnät är en chansning. Dessa svartkålsplantor odlades under 2017 på två olika platser i Sverige, helt utan kålnät. I september hade plantorna till i pallkragen återhämtat sig fint efter små bitmärken från hungriga larver. Plantorna som odlats i kruka var dock helt uppätna. Foto: Lovisa Back

Att odla utan kålnät är en chansning. Dessa svartkålsplantor odlades under 2017 på två olika platser i Sverige – helt utan kålnät. I september hade plantorna i pallkragen återhämtat sig fint efter små bitmärken från hungriga larver. Plantorna som odlats i kruka var dock helt uppätna. Foto: Lovisa Back

Läs mer om hur du skyddar din trädgård:

Ta hand om trädgårdens nyttodjur

Våra bästa tips mot mördarsniglar

Bli av med bladlöss och andra skadedjur

Nyhetsbrev
introbild

Få de senaste nyheterna från Din odlarvän direkt i din mail.

Frågan

Har du provat att täckodla?

Loading ... Loading ...