en blogg från Nelson Garden
Din trädgård
Odla mycket på liten yta
Publicerat: 2017-04-19

”Vi odlar för att det är så vansinnigt roligt”

Det går att odla mycket på liten yta. Och man behöver inte vara expert för att lyckas. Det har Marie och Julia visat på sin kolonilott utanför Stockholm. Läs om hur de med passion och glädje förvandlade en kolonilott med kirskål till ett odlingsparadis med dignande pallkragar fyllda med bönor, betor, purjolök, sallat och squash.

Sensommar i Stockholm och Marie Ågren har stämt träff med sin dotter Julia Engström på Söderbrunns kolonilottsområde. Det har gått ett år sedan de fick ta över en lott på området och nu är det dags att skörda resultatet av de 12 månadernas trädgårdsarbete. Potatis med mörkt skal, spetskål, squash, polkabetor, purjolök och morötter i regnbågens alla färger fyller ganska snart den medhavda korgen.

– Det är fantastiskt att de bastanta grönsakerna för bara några få månader sedan var pyttesmå fröer, säger Marie inte utan en viss stolthet i rösten och Julia fyller i:

– Det har varit så himla roligt att odla, faktiskt roligare än att skörda. Allt det här har vi fått med en relativt liten arbetsinsats.

Odla i pallkrage

Till vänster en pallkrage med bönor. Till höger en bild på Marie när hon stolt skördar av den fina purjolöken.

Men låt oss börja från början. Det var nämligen inte alls särskilt länge sedan de båda stod ungefär på samma plats och blickade ut över ett stycke kirskålsfält.

Odla mycket på liten yta

De hade fått välja mellan några olika odlingslotter. För Marie och Julia var det ett enkelt val. Förutom det frodiga rotogräset och några bärbuskar var den lilla trädgården som ett oskrivet blad. Det var här och nu eller aldrig som deras odlingsdrömmar skulle bli verklighet och de hade ganska snart en klar bild över hur man på sikt skulle kunna utforma lotten. Men först måste kirskålen grävas bort.

– Vi delade upp ytan i två halvor. Den ena täckte vi med en markduk. Om några år räknar vi med att ogräset har försvunnit av sig själv. Den andra delen tog vi i små bitar. Jag kunde komma ner på lotten och rita upp en ruta på en halv kvadratmeter i jorden. Om jag grävde den biten så var jag nöjd, berättar Marie.

Till slut hittade de jorden bland djungeln av ogräs. Lotten började ta form. Nu kunde de på allvar sätta igång med att planera för den annalkande säsongens odlingar. Att odla grönsaker var ett givet val och de hade egentligen var sin metod för hur urvalet skulle göras.

– Vi är ganska organiserade båda två. Vi gillar att göra listor, skisser och ritningar. Jag hade ett förråd med oanvända fröer som vi gick igenom. Dessa fick bli utgångspunkten, berättar Marie.

– Jag surfade på fröfirmornas webbplatser och gick igenom alla kategorier. Sedan gjorde jag en lista på kanske 40 olika växter och grönsaker som jag ville odla. En drömlista helt enkelt, säger Julia och ler.

Bönans år 2017

De färgstarka Borlottibönorna förodlades hemma i Julias lägenhet och planterades sedan ut i pallkrage på kolonilotten.

Listan bantades rejält och till slut hamnade frön av fänkål, purjolök och borlottibönor i Julias pluggbox. Därefter placerades den på en bricka med en matta som hjälpte till att hålla jämn fuktighet i jorden.

– Jag sådde i slutet av april och i början var det inga problem. Odlingarna placerade jag i sovrummet och tog för vana att se till dem varje morgon när jag vaknade, berättar Julia.

Förodling i hela lägenheten

Det var när plantorna skulle planteras om i större krukor som det blev lite svårare. Då svällde odlingen rejält. Den rymdes inte längre i ett fönster.

– Det var ett evigt flyttande av krukor. När det skulle komma gäster fick jag flytta undan dem och när gästerna gått fick de flytta tillbaka, berättar Marie som framför allt odlade zinnia och squash hos sig.

Plantorna växte och till slut var det dags för nästa etapp, att vänja plantorna vid utomhuslivet. Eftersom Marie har balkong fick alla plantor flytta hem till henne. Till en början flyttades plantorna ut på dagen och in på natten. Men efter en tid så lämnade Marie dem utomhus dygnet runt.

Samtidigt började Marie och Julia att förbereda sig för utplantering. De skaffade jord, gödsel och verktyg. Spadar, en grep, handverktyg och ogräsjärn blev tillsammans med vattenslang de båda lottodlarnas grundutrustning.

Utplantering i maj, direktsådd i juni

På den del som täckts med duk bestämde de båda sig för att odla i pallkrage. Efter allt slit med att få bort kirskål kunde de nu börja från början med ny jord och gödsel. I slutet av maj sattes de första plantorna på plats i de upphöjda bäddarna.

– På tok för tidigt sa många av våra grannar men vi var alltför sugna på att kicka igång för att lyssna på deras råd, säger Marie.

– Jag följer några instagrammare i Norrland som odlar och en av dem hade satt ut fänkål en vecka innan så jag tyckte att det borde fungera här också, berättar Julia.

Men för säkerhets skulle inhandlades en fiberduk som kunde svepas över odlingarna ifall farbror Frost trots allt skulle komma på visit.

Direktsådd i trädgårdslandetDirektsådden väntade de med till efter järnnätterna i början av juni. Frön av sallat, polkabetor, morötter och bondbönor fick samsas med de uppdrivna plantorna. Bönorna fick växa upp på en spaljé av armeringsjärn tillsammans med rucola och andra lägre grönsaker. På det sättet kunde de utnyttja utrymmet i kragen optimalt.

– Det har varit smidigt att odla i pallkrage eftersom det var enkelt att mäta radavstånden samtidigt som det är en bekväm odlingsform då jordbäddarna kommer högre upp än i ett vanligt trädgårdsland, säger Marie.

Rensa, gallra och vattna

Under sommarmånaden juli var det Julia som fick ansvara för lotten. Marie hade bestämt sig för att åka ifrån stan i några veckor, men innan hon for i slutet på juni gödslade hon odlingarna med lite kogödsel. Det gav plantorna en extra skjuts och Julia behövde bara rensa ogräs, gallra och se till att hålla en jämn fuktighet i jorden. Bra råd och tips om hur du gödslar rätt för större skörd kan du läsa här

– Jag tycker det var ett ganska odramatiskt jobb. Det var soligt och fint väder här i Stockholmstrakten men jag behövde bara vattna tre gånger i veckan.

Hon kunde också skörda regelbundet av sallat och rädisor under den här perioden. Men mest stolt är hon över fänkålen. Plantorna hörde till dem som enligt många sattes i jorden för tidigt. Bara att få se dem växa till knubbiga grönsaker har betytt mycket för självförtroendet.

– Jag har visat dem för långt mycket mer erfarna odlare än jag och det är många som har blivit imponerade, strålar Julia som redan bestämt sig för att odla fänkål även nästa år.

Det som däremot har varit lite svårare har varit att skörda i rätt tid. Den röda rucolan som såddes tidigare i somras gick i blom. Visserligen var det vackert med de skira blommorna men den blev ganska tråkig i smaken. Samma sak var det med spenaten.

Äntligen skördetid!

Squashen var en annan grönsak som var uppe till diskussion. Ett beslut att vänta bara några få dagar till med att skörda gjorde att den kurviga grönsaken helt plötsligt blivit rejält mycket större och därmed också mindre smakrik.

– Sedan ska man ju ta hand om allt. Vårt mål har inte varit att bli självförsörjande på grönsaker. Vi odlar för att det är så vansinnigt roligt. Men trots det vill man ju inte att något ska bli förstört, säger Marie som har tagit för vana att ge bort grönsaker till dem som vill ha.

skördade rödbetor, squash och morötter

Skördetiden lämnar ju också möjlighet till reflektion och summering av odlingssäsongen. De båda har fått blodad tand. I början fick de slita med ogräsrensning men eftersom arbetet gav resultat är det inget som de nu tänker på som något jobbigt. Sedan flöt allt på. Visst har de gjort misstag, men misstagen ser de som lärdomar att ta med till nästa säsong.

Spetskålen är ett exempel på en grönsak som man nog bör ha några säsongers odlingserfarenhet för att lyckas med. Det gick bra så länge solen sken men med regnet kom också sniglarna. Även om det gick bra att skala bort de översta bladen så är de båda odlarna överens om att de ska lämna plats för andra grönsaker nästa säsong.

Spetskål kan vara en utmaning att odla

En av de största utmaningarna för Marie och Julia var spetskålen som angreps av sniglar när regnet kom under sommaren.

Ett års större erfarenhet

Att följa fröpåsens råd om planteringsavstånd är en annan lärdom som de tagit till sig efter en misslyckad jordgubbsodling. Plantorna stod inklämda mellan squash och potatis, vilket ledde till att de inte fick tillräckligt med sol för att kunna utveckla bär.

– Jag kunde aldrig tro att man skulle behöva ha så mycket som 50 cm mellan vissa plantor. Nu vet jag dock bättre, säger Julia.

– Vi är också överens om att vi ska satsa på mer blommor nästa år, både perenner och ettåriga växter. Jag vill skapa mer rumslighet här i trädgården, säger Marie och de båda ser ut som om de önskar att det vore en ny säsong redan nu.

Dahlia i den lilla trädgården

Julia och Marie är rörande överens om att de ska satsa mer på blommor kommande odlingssäsong.

Personligt

Marie Ågren och dottern Julia Engström har avslutat sitt första odlingsår på kolonilott. De bor båda i lägenhet i närheten av Kolonföreningen Söderbrunn, där de odlar. Marie som till vardags arbetar med utbildningsfrågor på finansbolag har aldrig odlat förr. Julia studerar till psykolog och även hon är nybörjarodlare. Tillsammans håller de nu på att skapa en trädgård på sin kolonilott på Djurgården i Stockholm. Första året har de odlat mycket grönsaker. Spetskål, polkabetor, bönor av olika slag, spenat, sallat, squash och purjolök är några av de grönsaker som de har kunnat skörda. Nästa år kommer de att fortsätta med grönsaker men även mer blommor.

Text: Helena Kaasik Foto: Klas Sjöberg

Nyhetsbrev
introbild

Få de senaste nyheterna från Din odlarvän direkt i din mail.

Frågan

Har du provat att täckodla?

Loading ... Loading ...